Från byråns multisite till eget webbhotell
Byggd åt kunden, men inte kundens — flytten som gav tillbaka nycklarna
Vad var problemet
Kunden hade en sajt. Den var byggd, den låg uppe, den såg ut som den skulle. Men den var inte deras.
Byrån som byggt den hade lagt den på sin egen hosting, som en undersajt i en delad multisite-miljö. Praktiskt för byrån — alla kunder i samma installation, en uppdatering räcker för allihop. För kunden betyder det något helt annat: man är inte administratör för sin egen webbplats. Man kan inte installera det man vill, inte komma åt filerna, inte ta en säkerhetskopia och inte flytta någonstans. Varje ändring måste gå genom den som har nycklarna, och den som har nycklarna bestämmer vad den kostar och när den görs.
Det märks sällan medan allt är bra. Det märks den dagen man vill något som byrån inte vill, eller när man vill byta byrå. Då upptäcker man att det man trodde man köpte – en hemsida — egentligen var ett hyresavtal.
Hur löste vi det
Vi flyttade hemsidan till ett vanligt webbhotell, på ett konto i kundens namn.
Det låter enkelt och är det inte riktigt, för en undersajt i en multisite går inte att lyfta rakt av. Innehållet följer med i en export, men designinställningarna gör det inte: sidbyggarens globala inställningar — färger, typografi, grundmått — ligger på installationen och inte på undersajten, och utan superadministratör går de inte att exportera. Konsekvensen är att sidorna kommer över och renderas nakna, utan någon av sina stilar.
Så det som ser ut som en flytt är i praktiken en flytt plus en återuppbyggnad av det lager som inte gick att ta med. Resultatet ska vara omöjligt att se skillnad på — kundens besökare ska inte märka att något hänt – sanning med viss modifikation – vi gjorde självklart en hel del förändringar designmässigt – men formspråket som användarna vant sig vid fick ligga kvar.
Vad resultatet blev
Kunden äger sin egen sajt. Kontot står i deras namn, de är administratörer med fulla behörigheter, de kommer åt filerna och databasen, och de kan ta en kopia av allt när de vill.
Den praktiska skillnaden är att ingen längre kan säga nej. De kan ändra själva, installera vad de behöver, anlita vem de vill – oss eller någon annan – och flytta igen om de en dag vill det. Det är egentligen det enda rimliga läget för något man betalat för, men det är förvånansvärt ofta inte läget.

Ska vi prata teknik?
Skriv några rader om vad ni behöver. Oftast är det samma person som svarar som gör jobbet, om inte Linus hinner före.

